lördag 5 november 2016

Alfons, Ådi - återbesök nr 3 och lite till...

Trots att bloggen har varit i en liten svacka har livet haft sin gång i en väldans fart. Det var länge sedan jag var upptagen så pass mycket som jag har varit i september och oktober, oktober var dock ett strå vassare än september. 

Med tanke på att mitt klubbengagemang har varit på sparlåg har dessa två månader varit intensiva med "hunderiet" och då framförallt gällande agility. En nybörjarkurs har vi har haft på YBK med 11 duktiga ekipage där alla har gjort individuella framsteg. Sista träningstävlingen för i år där jag dömde två av tre klasser. Agilityaktivitet där vi samlas och har lite roligheter - lite nytt upplägg som jag har klurat på och som blev uppskattat. Lägg där till några möte och föreläsningar. Men nu har vi gått in i november, vilket innebär julförberedelser i familjen Jönssons hem - städning, rensning och tomtarna ska snart få titta fram efter 10-11 månaders vila - me like!

En föreläsning som jag har varit på var foderlära. Riktigt bra och givande gällande vad man ska/kan tänka på kring foder och verkligen ha koll på vad vi stoppar i våra fyrbenta små vänner. Visst har jag funderat på vad jag ger mina små men det har varit mer hörsägen än fakta på vad som är ett bra foder. Nu äter mina förvisso mest färskfoder och det är mest, vad jag har förstått, torrfoder som är "smäckat"med en massa skit. Föreläsningen inspirerade till att jag vill sätta mig in "BARF-världen", böcker är "hemklickade" och förhoppningsvis får jag kläm på det hela och kan utfodra med BARF mer eller mindre framöver.  

Alfons har sedan augusti varit hyfsat pigg. Han går på kortison, vilket han troligtvis kommer för göra resten av livet. I skrivande stund är det snart dags för ytterligare en dialog med veterinären gällande kortisondosen. Vi har minskat mängden för ca en månad sen, vilket *peppar peppar ta i trä* har gått bra. Nu får vi se hur vi ska gå vidare med dosen framöver. 

Ådi var jag på återbesök med igår. Han är inte längre ett stort "fan" av personer som arbetar på kliniken/djursjukhuset. De kan inte ens fjäska för honom med gott godis utan de blir totalt dissade. Han tycker verkligen inte om när de tittar ner i öronen och pillar på honom. Men som tur är tycker han att det är helt ok här hemma när vi rengör o.s.v. vilket är jätteskönt. Han hade minimalt med gegga längst ner i båda öronen men annars så såg allt jättefint ut *tummen upp*. Vi ska börja sätta ut kortisonet som jag ger i tablettform under två veckors tid sen ska han få slippa det - skönt! Dock ska jag rengöra hans öron varje dag i en vecka + kortisondroppar några gånger i veckan. Därefter ska jag tvätta typ 1-2 gånger i månaden och förhoppningvis har inflammationen gett med sig och håller sig borta framöver. 

Det blev också investering i tre Orbiloc Safety Light i färgerna grön, blå och röd. Jag har kikat länge på dessa och varit nära att klicka hem dem på nätet men i sista sekund har jag ändrat mig och låtit bli. Nu när de fanns rakt framför näsan på mig, uppställda på disken, och liksom kallade mitt namn och viskade *köp oss - köp oss* kunde jag inte titta bort längre och nonchalera det oundvikliga utan jag blev drygt 750 kr fattigare (+ besöket såklart). Jag får återkomma med ros eller ris efter att ha prövat dem på våra rundor i mörkret :) 



Idag har jag varit på valpmys hemma hos Marianne och Bengt. Underbara små liv och självklart fanns när en som hade lite mer än de andra men än är det inte valpdags i familjen Jönsson. Därför är det extra mysigt att få komma och hälsa på och mysa :) 









Nu blir det tv-tittande och imorgon drar julstädningen igång här hemma. Detta samtidigt som vi kanske ska passa Håkan, en BC-valp på ca 5 månader. Undra hur mycket städning vi kommer få till? ;) 

Take Care!