Två veckor med valp...

Knappt så jag fattar det själv - dagarna har bara flugit iväg.

Vi har kommit in i bra rutiner. Efter en vecka sov han hela natten, ca. 6 timmar. Han kommer fort till ro i sin säng. Matglad valp och om han hade fått, hade han gärna ätit upp både Alfons, Ådi och Bilbos mat. Hemma går det allt bättre. Lakritstrollen accepterar honom och så länge han är ”lugn” går det bra. När han får sina valpryck är han som sagt mindre poppis.

Förutom flocken har han träffat Annikas Charlie och Mac samt Viktorias Sune och Håkan. Mötet med andra hundar kan vara lite läskiga för ”liten” i en stor värld. Men finns jag bara där och ger trygghet går det bra och efter en liten stund tar nyfikenheten och intresset över.  Han visar också fina signaler gentemot andra hundar.

Idag har vi varit en sväng på YBK och efter en stund gick vi in i klubbstugan och Taylor följde med. Han gick in där utan problem och underlaget som många hundar kan reagera på (halt) fixade han utan problem. Dessutom ligger där ett galler precis innan dörren när man går in i stugan. Detta gick Taylor över utan problem. Efter en liten stund när vi satt oss ner för lite fika, la Taylor sig ner vid mina fötter och somnade.

Förutom tryggheten har vi börjat ”arbeta” med hantering, kontakt och inkallning. Taylor följer mig bra och lyssnar på sitt namn och då även när han är intresserad av något annat. Idag fick jag dock läge att gömma mig. Jag ”bara” försvann. Jag kunde se hur han letade efter mig mellan trästaketet inne på tomten. Han sprang ett flertal gånger mellan trappan (där vi har kompostgaller för så han inte kommer upp till självaste trappan) och gräsmattan. Han gnydde lite vid trappan men tog rundan ut mot gräsmattan igen. Rätt som det var fick han upp vittring på mig och vände snabbt. Sen använde han näsan tills han hade hittat mig 😊 Jag uppmuntrar även Taylors egna initiativ till kontakt. 

Vi har också miljö- och passivitetstränat. Tränat lite på att vänta och varsågod innan man springer efter en leksak samt ”tack” för att släppa leksaken. Även här har vi tränat på ordet ”slut”.  Den mesta tiden har vi dock lagt på att mysa i massor och bara vara 💕

Taylor visar allt som jag har ”önskat” mig i en (ny) liten valp. Vi fortsätter vår resa i små steg och njuter av livet tillsammans 💜

Tills nästa gång... 

 Trevlig helg!

Återbesök Bilbo

Då har vi varit iväg igen på ett återbesök med Bilbo. Jag började kolla min kalender hur länge detta har pågått med Bilbos öga för det känns som en evighet.

• 12 mars sökte jag veterinärvård första gången. Då var det inget hål på hornhinnan. Han fick medicin (droppar och kortisonspruta) och var symtomfri till den…

• 7 maj då jag återigen sökte veterinärvård. Inget hål på hornhinnan denna gången heller. Hem med samma sorts ögondroppar som förra gången och återbesök den...

• 18 maj och nu var det första gången det visades ett hål på hornhinnan. Hem med nya droppar (Kloramfenikol) och återbesök den…

• 30 maj då såret inte hade läkt utan snarare blivit lite större och jag blev rekommenderad att söka till ögonspecialisten i Malmö. Hem med samma sorts ögondroppar som ovan och kortisonspruta.

• 1 juni första besöket hos specialisten. Diagnos - Komplicerat hornhinnesår med lösa epitelceller. Veterinären tog med tops samt diamantborr. Hem med ögondropparna Kloramfenikol, Isopto-atropin och Plasma samt att han fick Previcox. Återbesök den…

• 8 juni då hålet på hornhinnan inte var läkt. Återigen tog man med tops för att ta bort lösa celler och få igång en läkningsprocess. Hem med ögondroppar och previcox. Dock upplevde jag under helgen att Bilbo hade stora besvär och ringde till jouren. Ögondropparna sattes in igen och åter besök den…

• 13 juni, vilket blev inställt p.g.a. sjukdom. Ny tid bokades den…

• 19 juni som också blev inställd men efter en långdiskussion med receptionisten och den andre ögonveterinären bokades en ny tid den…

• 21 juni då den andre ögonveterinären kom in före sin ordinarie arbetstid bara för Bilbo. Såret på hornhinnan var inte läkt men hon kunde se en läkningsprocess, vilket jag fick tolka som positivt. Ny tid bokades….

• 28 juni, vilket blev inställd. Denna gång fick jag redan på att det rörde sig om en långtidssjukskrivning så jag ringde och bokade en tid hos Öresundsveterinären i Vellinge den...

• 5 juli, alltså dagens datum. Läkningsprocessen fortgår och kroppen gör allt den kan. Ögat är permanent skadat men hur mycket är svårt att sia om. Han kommer för alltid ha nedsatt syn och hornhinnan kommer alltid att vara känsligare. Man ser idag en tydlig förändring och en grop i ögat (då såret har varit djupt) där kroppen jobbar för fullt med att läka. Jag uppfattade det som där är en svag hinna idag och ”gropen” kommer han nog att får leva med resten av livet. Då ingen journalkopia fanns att tillgå denna dag så blev vi inkallade igen för att kolla hur det står till med ögonfransarna. Jodå, denna ögonspecialist hittade inåtväxande hårstrån som med stor sannolikhet är orsaken till problemet. Jag vet att veterinären tittade efter detta vid första besöket i Ystad men kunde då inte se något, vilket jag kan förstå då de i detta fall var svårt att upptäcka utan specialredskap att titta genom. Men min stora fråga är hur kunde detta ha missats i Malmö? Inte bara en gång utan vid TRE besök. Tänk OM de hade uppdagats vid första besöket hos specialist då såret inte var så djupt (om jag har uppfattat det hela rätt). Då kanske han idag hade haft ett fungerande öga utan några större men för livet. Framförallt hade han sluppit ha ont i alla dessa veckor. Bilbo ska nu fortsätta få ögondropparna Comfort Shield (fuktgivande ögondroppar), vilket han har fått sedan andra eller tredje besöket (minnet sviker då det har varit många turer med alla dessa droppar) och fortsätta med Previcox. En tid för operation är också bokad till...

• Nästa vecka. Operationen i sig är inget större ingrepp som jag fattade det så nu hoppas vi på att det inte tillkommer några komplikationer och att ögat får läka som det ska. 

Jag har faktiskt låtit honom vara utan tratt den sista veckan och dragit ner på medicinering. Detta för att jag tycker att Bilbo inte har varit lika besvärad av ögat samt att jag vill att han och Taylor ska kunna umgås under ”normala” omständigheter. Jag har också fått informationen att det är inte medicineringen i sig som får hornhinnan att läka utan den håller eventuella infektioner borta.

Mamma hade följt med för att vara hos de andra hundarna (framför att för Taylors skull) i bilen medan jag var inne med Bilbo. Efter besöket åkte vi och tog en fika på torget i Vellinge city. Det var relativt folktomt, hyfsat tidigt vid 09:00 tiden och vädret var molnigt. Men det gjorde inte mig något då det var lugnt för hundarna som skötte sig exemplariskt.

Vår lille spanare - Viktigt att ha koll på torget <3

Tills nästa gång...

Må väl!

TEBA - Himmelrike eller...

Det var länge sedan bilen styrdes till TEBA. För er som inte vet är TEBA en affär smockad med djursaker och då främst till hundar. Dessutom hyfsade priser. Hundarna får följa med in i affären om de är "uppe" och inte springer runt på golvet. Som vanligt skötte sig pojkarna med bravur!

Främst behövde vi ha nya mat- och vattenskålar till både hundar och katter så blev det en del skålar. Men vi hittade också leksaker, ny hundbädd, godis och tuggben m.m. TEBA är lite av ett himmelrike för en som mig, däremot är det snarare ett helvete för plånboken 😂 Men som tur är ligger inte TEBA "runt hörnet" för oss så jag/vi är inte där superofta  😊

Efter TEBA blev det en fika på Hardys. Det är ingen svårighet att ha med en liten valp när man har tre stjärnor som återigen skötte sig superfint 💕

Sen blev liten trötter 💜

Våra stjärnor 😍

Alfons håller koll på var husse gick 💚

Dagens investering...

Tills nästa gång...

Ha de gott!

Mycket intryck för en liten Taylor

Idag har vi varit på utfärd eller ja, inte en "picknick-utfärd" utan en "ärende-utfärd" 😊

Det började med en tur till Skurup för att titta på bilar. Taylor var med inne i butiken, sittandes i famnen, vilket gick jättebra. Medan Roger provkörde bilar passade vi på att miljöträna lite. Först blev det lite spaning på alla bilar som körde förbi och människor som rörde sig. Lite lek med remmarna på min väska innan han la sig till ro bredvid mig 👍

 

Sedan styrdes bilen mot YBK för en träff med Annika och hennes Mac (halvbror till Taylor) och Charlie. Lite osäkerhetskänsla fanns över hur Taylor skulle reagera i hundmötet men det gick kanonbra. Han visade fina signaler inget skrikande när han såg dem eller när de kom fram och hälsade. Charlie sa till honom en gång och då minsann blev det väldigt synd om honom och han skrek till. Men snabbt därefter var han "på det igen" och ville vara med. Efter en stunds lek körde Annika vidare och vi stannade kvar för att prata lite med två andra klubbmedlemmar som har jaktcocker och jaktspringer. Då la Taylor sig till rätta och somnade hos mig. 

Utfärden fortsatte och denna gång mot Tomelilla för att fortsätta titta på bilar. Taylor följde även med in denna gång och vi fick kommentaren "Jag må säga att det är en lugn liten valp du har". Jag tackade lite stolt med kommentaren skenet kan dock bedra och han är lite trött efter dagens alla intryck. Även här provkörde Roger några bilar och då passade vi på att fortsätta kika inne i affären. En säljare sa att det var ok att sätta ner honom om jag ville. Sagt och gjort - Taylor undersökte lite och han hälsade på en av säljarna innan vi återvände till bilen för lite drickande och lugn. Taylor la sig snabbt till ro och somnade när bilen återigen styrdes, denna gång - hemåt. 

Nu har maten serverats, vi har lekt/myst en stund och varit ut en liten runda i trädgården för lite behovsrastning. Nu sussar han gott under bordet medan vi tittar på matchen mellan England - Belgien.  En härlig eftermiddag med andra ord 💕

Tills nästa gång... 

Ta tillvara på - TIDEN!

Fotboll

Det var ett tag sedan jag var och såg en match av olika anledningar. Men idag var det sista matchen innan sommaruppehållet, fint väder och med semestertider var det svårt att motstå. Sen lite miljöträning för minsting skadar ju aldrig 😊

Att gå i koppel fungerade helt ok. Lite "kliande" på halsbandet annars följer han fint. Speedad som bara den (han har ett ryck nu på kvällen) och en orutinerad matte som glömde både ben och leksak (men det visade sig att jag ändå hade leksaker i bilen *suck*) så fick vi ta vad vi hade. Vattenflaskan fick offras likaså husses nyckelband. Efter en hyfsad lång stund med buss/lek som accelererade och tenderade till att börja bita allt hårdare och då gärna i fingrar/händer tyckte jag det var nog och det fick bli passivitetsträning. Lite protester till en början men med en ensvis matte som inte gav efter, coolade han ner sig efter en liten stund och la sig ner 👍

Bilbo har under gårdagen samt under kvällen haft ett litet break från tratten. Dels för att han och Taylor ska kunna lära känna varandra under "normala" omständigheter men också för att jag upplever att han tittar mer och mer med ett "öppet" öga och är inte lika irriterad så han slår med tassen. Men helt har vi inte släppt den. Jag hoppas på att han slipper den efter återbesöket på torsdag oavsett om ögat är helt läkt eller ej. 

Alfons och Ådi håller koll på hela IP:n. Det gäller att vara uppdaterad på folket som kommer och går 😊

Tills nästa gång... 

Njut av och lev i - nuet!